Perro de Agua Español

SUNDA ARBETANDE HUNDAR

Spansk Vattenhund
Uppfödning i liten skala

Jag köpte min första Spanska Vattenhund 2012, blev förtjust i rasens utseende och sin plikttrogna mentalitet. Har haft en kull 2014 och planerar nästa våren 2018.

"Perro" som rasen kallas, är den ras som jag och familjen fallit pladask för, en enormt allsidig och aktiv ras.

Dessutom otroligt njutbar att se på, både med lång päls och med lite kortare, som "två raser i en" med dess speciella hårlag och möjligheter till klippning.
En härlig allroundhund! 


Jag satsar på att få fram det bästa ur rasen via aveln. Att de är friska, sunda och fria från ärftliga sjukdomar och defekter. Att de är vackra med bra exteriör och god mentalitet.

Perrovalpar planeras till mars 2018

Länk till svenska rasklubbens hemsida: http://perroklubben.se

Rasinfo

Rasgrupp 8 Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar

Spansk vattenhund (även kallad Perro) är en lättlärd hundras, den är snabb, vig och tål både värme och kyla utmärkt.

Spanska vattenhundens karaktär är trogen, lydig, glad, ivrig och dessutom en fantastisk familjehund.

Det är en hundras som inte fäller hår, alltså en bra hund för allergiker, därmed inte sagt att den kanske inte är helt allergifri för alla. 
Även om en spansk vattenhund är glad och ivrig så kan den vara reserverad mot okända människor, vilket ligger i deras natur.  
Den spanska vattenhundens karaktärsegenskaper gör att den kräver en del sysselsättning, hjärngympa och utmaningar från ägaren. Men när hunden får den kärlek och omvårdnad som den behöver är det en fantastisk hundras som passar både den ensamstående hundägaren samt familjen. 

Historik
Perro de aqua español är en gammal ras som funnits länge i Spanien. Den har samma ursprung som franska barbet. Utseendet och arbetsuppgifterna varierade beroende på var i Spanien den levde. Man talar om tre olika typer eller blodslinjer. 1975 började man välja ut hundar med de mest specifika utseendena och karaktärerna och sammanställde en rasstandard. Internationellt blev rasen godkänd 1999 och samtidigt blev den också godkänd i Sverige. Redan 1997 kom de två första exemplaren hit.

Användningsområde
Det är en allsidig ras med stort användningsområde som deltar i tävlingsgrenarna agility, bruks och lydnad. I hemlandet Spanien testar man herde-, jakt- och vattenhundsegenskaperna genom funktionsprov och där används den av brandmän och räddningsmanskap, samt av polisen som skyddshund.

Hälsa
Den är i stort sett en mycket frisk ras. Höftledsproblem förekommer och där finns ett hälsoprogram med krav på officiell höftledsstatus för avelsdjur. Lär gärna mer om sjukdomar på klubbens webbplats under RAS där rasklubben har sin avelsstrategi för att hjälpa uppfödare att avla på friska individer.

Egenskaper / Mentalitet
Rasen är trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad. Vaktinstinkten och förmågan till självständigt arbete är välutvecklad och inlärningsförmågan är mycket god. Den är anpassningsbar och livlig. Rasen har samarbetsförmåga och självförtroende och intresse av att vara sin ägare till lags. Den är ofta likgiltig mot främlingar, men ska alltid vara hanterbar. Tyvärr måste vi konstatera att hundar som inte stämmer på ovanstående beskrivningar förekommer.

Storlek och utseende
Rasen är medelstor 40–50 cm i mankhöjd och 14–22 kg i vikt. Storleken varierar mycket, vilket kan bero på de tre ursprungliga blodslinjerna. Den är rustik och atletiskt byggd och har rektangulär kroppsform med spänstiga rörelser. Ögonen är uttrycksfulla och ska liksom nosen harmoniera med pälsens färg. Den har lockig päls och kvalitén varierar från nästan ingen underull till mycket tjock päls. Färgen ska vara enfärgad (vita, svarta eller bruna) eller tvåfärgade (vit/brun el vit/svart). Längd på svans kan variera från stubb till hellång. 

Pälsvård
Pälsen gör rasen väl rustad för olika klimat och gör den lämplig till såväl vattenarbete som arbete på land. Rasen fäller inte och kräver ingen daglig pälsvård. Den maskinklipps regelbundet. Att borsta eller kamma är inte att rekommendera, då pälsen blir en jämn filttova och förstör de "snören" som bildar lockarna. Klipps ner ca två gånger per år. Då pälsen behålls lång består pälsvården av att man delar eventuella tovor med fingrarna. Viktigt är dock att hålla örongångarna fria från för mycket hår. För övrigt bör man kontrollera att håret mellan trampdynorna inte filtas ihop av smuts och grus.

Övrigt

Rasen är tidigt smidig och har en mycket god kroppsmedvetenhet, detta varar livet ut.                         De kan bli mycket gamla.